Karlsson är alltid redo med ryggan

Rutinerad när det kommer till packning kan jag vara i ett annat liv. Spanien ligger utspritt i mitt rum och Stockholm viks ihop och trycks ner i en ny väska. Idag tackar jag cyberphoto för gratis choklad och en fin telefon, tackar även alla som varit ett fett fint sällskap denna kalla tisdag. Mestadels har jag umgåtts med bilen i flera mil, unikt häng.. Imorgon kommer jag vara, återigen, on the road i flera härliga timmar. Woppei! Vi drar på nya äventyr. Huvudstaden och dess oväder väntar oss, nu ska jag packa och sova. Hasta luego, vi hörs

ME GUSTAS TU



HEJ vänner! Denna gång är jag tillbaka på svensk mark och har känt kylan in i märgen ända sen i onsdagsmorse. Men det är gött. Från mitt obeskrivliga paradis fullt av underbar en omgivning och en fet world wide familj, härliga spanjorer, spanska för den delen, varma dagar som kvällar, den blå atlanten, söta goda drinkar, ständigt nya äventyr.. ja, fan. Jag vet inte. Jag har haft det alltför bra och nu är jag tillbaka med min svenska underbara omgivning, plugg i högar, kaos i både buss och matkö på liljaskolan, tillbaka till något som ryktas bli den kallaste vintern på många, många år, ja. Allt vad umeå/vännäs/sverige nu har att bjuda på, och inget är förändrat. Inte här, inte på plats. Bara i mitt huvud. Det är ständigt i svävning må jag säga.

Pausknappen på mitt spanska liv är påtryckt och Umeå är nu återupptaget. Och det känns bra, typ. Min hjärna snurrar när jag försöker få ner något i ord tyvärr. På onsdag gittar iallafall jag och min resekompanjon fröken Karlsson till Stockholm där vi ska reppa skolan i några dar.

Iallafall. Älskling, jag är hemma nu. Tills vidare.


RSS 2.0