Dom hinner aldrig ifatt
Det är inte utan förundran, inte inget för inget att jag stirrar till blindhet, inte kunnat stilla mitt sinne. Det är som att brinna inne, som att pissa i vinden, det kan vara svårt att hajja att det man missar försvinner. Men jag kan inte vänta längre man, jag är för kass på det så jag hänger på låset och ofta förhastar mig, jag har hört att ögonblicket inte väntar för nån, som det kliar i mitt finger, vill ju sätta igång. Håller ögat på bollen, siktar högt för jag vill promenera bland molnen och det går tamigfan vägen, visst, bara man vill. Har pendlat mellan svagheter och hålla det strongt, har i långa stycken varit fången inifrån men nu vill jag bryta ut, bryta upp och bita av. Har ofta krånglat till det, har ångrat mig buttert, har boxat i luften och byggt upp i kvicksand - men icke ska väl dom små tingen tynga mig tätt, jag menar lite övertygelse kommer man långt med.
Jag måste påminna mig själv, om det inte händer idag så får jag hinna ikväll.
Du vet att eldarna brinner varje dag
Du vet att eldarna brinner varje natt
Och även om din låga brinner svagt
Så hinner dom aldrig ifatt